Tankar, ord och gärningar

Ja, vem kunde tro att att studenten kunde vara så tung?? Skrivningarna känns som en barnlek nu efter.

Men mycket är upp och ner just nu. Mammas sjukdom har en stor roll i spelet. Helt handikappad från att göra någonting. Och som ända kvinnan står jag för städning, plantering och bakning inför studenten, men det gör ingenting då jag ser hur tacksam mamma är.

Just nu gör jag nästan allting för henne. Skriver, knäpper henne knappar till jackan. Allt som har med fingrar att göra. Men hopperligen är allting snart över. En dag som mamma nästan gett upp hoppet på att se, men inte jag. Vill att hon ska vara där på dagen hon ger bort mig, och dagen då hon får möta sina barnbarn.

I början tänkte jag mycket på, vad hon kan missa. Och vad jag missar.
Men med studen mognar man och nu har jag insett att jag bara tänker på de stunder hon är med mig. Minnen. Hopperligen en lång tid till.

Detta är en känsla ur mitt liv. Tänk hur mycket som kan se över en natt, över ett halvt år.

Och för er som är snåla på studentkaffe bjuder jag på skinpaj, cheescake, prinsesstårtaoch mycket mycket mer :)

Ha De gOtt!