Sockerbelastning avklarad
Idag gjorde jag mitt sockerbelstnings test vid laboratoriet. Eftersom diabetes rinner strakt i mina ådror.
Själva proceduren var inte så hemsk. Började kvällen att vara oäten sedan 20.00. Steg upp halv 8 och så bar det av till hälsostaionen. Där skulle första provet tas kl.8.00. Ett blodprov, sedan en halv liter sockerlösning. Efterdet så var det bara att vänta. En timme tills nästa blodprov skulle tas.Jag hade planerat en aning, böcker, kalender och papper med. Men efter 45 minuter hade jag fått nog. Ont i huvudet arg, och kunde inte koncentrear mig när nummerklockan på väggen hela tiden plingade till och folk som kom och gick, och där satt jag. När min tur kom igen, så åter ett blodprov, och en timmes väntan igen. Då höll jag på att bli galen. Stackars människor i väntrummet som blev i aktagna av mig. Vissa funderade va jag gjor som sprang in och sedan väntade... hm... vad håller hon på med?? Minuterna sov iväg. Jag hatar att vänta. Jag provadeatt ring till någon men alla kanske inte vill bli störd halv 10 på morgonen. 10.05 tog jag de sista provet, jag valde att ta i den vänstra armen när jag redan hade två hål i högra... så detta min vänner skriver jag med stor plåga. Fast man säger snällt att jag har mina vener långt ut mot armen (en sköterska sa en gång att jag ska säga det när jag tar blodprov, för de är lätta att hitta och saftiga :P) ... men icke så nicke de måste prova mitt i armen, men svårigheter kom det blod... men nu är jag väldigt missfärgad i mina armveck... ont tar det och massvis av skolarbete kvar.
Själva proceduren var inte så hemsk. Började kvällen att vara oäten sedan 20.00. Steg upp halv 8 och så bar det av till hälsostaionen. Där skulle första provet tas kl.8.00. Ett blodprov, sedan en halv liter sockerlösning. Efterdet så var det bara att vänta. En timme tills nästa blodprov skulle tas.Jag hade planerat en aning, böcker, kalender och papper med. Men efter 45 minuter hade jag fått nog. Ont i huvudet arg, och kunde inte koncentrear mig när nummerklockan på väggen hela tiden plingade till och folk som kom och gick, och där satt jag. När min tur kom igen, så åter ett blodprov, och en timmes väntan igen. Då höll jag på att bli galen. Stackars människor i väntrummet som blev i aktagna av mig. Vissa funderade va jag gjor som sprang in och sedan väntade... hm... vad håller hon på med?? Minuterna sov iväg. Jag hatar att vänta. Jag provadeatt ring till någon men alla kanske inte vill bli störd halv 10 på morgonen. 10.05 tog jag de sista provet, jag valde att ta i den vänstra armen när jag redan hade två hål i högra... så detta min vänner skriver jag med stor plåga. Fast man säger snällt att jag har mina vener långt ut mot armen (en sköterska sa en gång att jag ska säga det när jag tar blodprov, för de är lätta att hitta och saftiga :P) ... men icke så nicke de måste prova mitt i armen, men svårigheter kom det blod... men nu är jag väldigt missfärgad i mina armveck... ont tar det och massvis av skolarbete kvar.
Men usch då, va jobbit! Hoppas i tsänns betä ikväll!
SvaraRadera