Telefon jakt

... idag hände något som inte borde hända....
Jag låste ut mig, utan nycklar och telefon...
Jag skulle bara springa till biblioteket innan det stänger. Å smäll... dörren var stängd. Tre sekunder för sakta tänkte min hjärna. 1-0 till dörren...
Otroligt nog så drabbades jag inte av panik, som jag i vanliga fall brukar göra. Skit! Först sprang jag ner, påväg till grannarna jag aldrig besökt... men som är C klass kompisar. För nu är det så att jag bor ensam i Vasa. C har flyttat hem, för att arbeta. Så här kommer jag att bo hela juni ensam...
När jag kom ut såg jag att bilen inte var på plats, de var inte här. Skit! Jag kollade upp mot balkonen. Ska jag försöka klättra upp. Men det är ingen vits när balkongdörren är stängd. Så jag återvände in igen... och började knacka dörr... jag måste få tag i en telefon. C nummer kan jag inte, men lillebror är hemma... så om jag ringer dit, så ringera han C, som kommer från föusi kring 21 med nyckeln åt mig...bra ide eller hur? Men efter 7 dörrar ger jag upp. Alla tog väl mig för en försäljare med 4 böcker i handen, fast jag hörde att de var hemma öppande ingen dörren. Så jag satte mig ner i trappan, och väntade. Hissen kom igång och jag sprang upp till 4:e våningen där den stannade... om jag pratar öga med öga som måste de hjälpa mig... jag stannade honom innan han gick in, började på traglig finska och fick minnes förlust... vad heter telefon? Så jag frågade om han förstår svenska... Jo, såklart jag kan! svarade han.
Jag berättade vad som hände, och frågade om jag kunde låna telefonen... Till alla min lycka frågade han var jag bor, öppande dörren och ropade på sin mor... som hade en unerversal nyckel.... Räddad Så efter idag så vet jag att räddningen finns på 4:e våningen