Sjukhusvistelse

Ibland går det som inte jag hade tänkt, å fredag var en sådan dag. Började dagen med talterapi å efter bra jobbinsats av Leo skulle det belönas med hamburgare på Hesburger då olyckan var framme. Jag lyfte Alvas bilstol med Alva i utan att böja knäna som jag gjort flera gånger, då ryggen gav efter. Strålande smärta stråla och jag föll ner på golvet. Jag lyckades ta mig upp på bänken och lyckades ringa gubben  som var på möte. Tack och lov behövde jag inte vänta länge innan gubben kom och förde mig till akuten. Diagnosen blev ryggskott. Kan säga att det gjorde lika ont som att föda barn. Jag hamna in på observation över natten och jag är ännu kvar där ännu idag. Får se när jag slipper hem. Först när allt funkar som de ska...

I efterhand borde jag ringt ambulansen för det tog så jävla sjukt att sitta i bilen. Sen i efterhand e jag också förvånad att ingen på restaurangen reagera, kom å hjälpte eller ens frågade hur det gick? Vem kunde missa den gråtandes 3 barnsmamman? Hjälplöst då man inte kunde röra sig lite eller ens lyfta sitt barn. Johannes skulle ha kunnat gått ut och jag skulle inte kunna göra någonting..