Vår lilla pojk

I går vad det släktkalas, i morgon blir det "mammas kompiskalas" åt Leo och sen på Onsdagen är den riktigt stora dagen då vår pojk blir 1 år och frångår titel baby.
Men jag ser honom verkligen inte som det. I lördags när vi åkte och handla protesterade han att sitta i vagnen och gick med sin far själv i butiken. Ut från butiken gick han helt själv med en tripp förnöjt i handen, och det skar i hjärtat att se hur "gammal" han blivit eller såg ut.

Han äter ju inte längre heller barnmat/puremat. Igår invigde han med spagetti och köttfärsås, och vilken aptit. Vi behövde för en gång skulle inte lura i honom maten. Tydligen har inte potatis-morot-ärt etc. blandningen varit så smakfull. Dessutom är det full åtgång på vanlig mjölkhemma. Ännu 3 nanburkar kvar att förbruka och sen är vi helt babyfria från puremat och nanburkar. Gnällde förr när C drack  min. 5 liter mjölk i veckan, nu bär vi hem konstant mjölk tycker jag. Om Leo blir lika svår som far sin på mjölk är det bara att hyra en ko på baksidan...

Idag är schema att handla, rådgivning och få se om vi får bytt vår babymonitor mot garanti. Började i förrgår protestera och hittar inte adaptern när man kopplar i, utan går på batteri för tillfälle.

 Sist men inte minst. Gamla goda minnen.
Och så han växer.... Leo 6,7 och 8 mån.