F och 2

Mina studier i skolan började väldigt hårt med att förlora min mamma, begravning och flytten hemifrån. Viktigaste då var för mig att ta mig igenom studierna, ingen skillnad på betyget, så länge jag var igenom. Skala A-E eller 1-5 tog en stund innan man kom underfund om man klarat sig eller inte.

Nu funderar jag, fast jag har samma principer, ifall jag borde presterat bättre? Känner mig inte vidare stolt när man kollar inte studieutdragen med 1, 2 och 3. Men jag kan inte säga att detta år har varit mycket enklare. Att bolla familjelivet och studielivet har minsann inte varit lätt och därför har det kostat en hel del både av mig själv och mitt förhållande till C. Nu när jag tittade igenom mitt studieutdragen från höstterminen kan jag glatt säga att studierna går bättre. Har lite svårt att få det underfund hur det går ihop. Har jag hitta min plats? Presterar jag bäst när jag är stressad under sömnlösa nätter? Jag kan med handen på hjärtat säga att jag inte satsar något vidare på studierna, för det går inte ihop, med familjen, jobb och läxor. Men jag är stolt över mina 2:or och 4:or jag presterat denna höst och ska försöka fortsätta i samma anda denna vår.