Uppdate

Igår besökte vi henne i Vasa, altså jag och min fästman. Då fick vi veta att njurarna fungerar! dock dåligt men att njurvärdet är bättre. Men blöder gör hon ännu.

Idag är det sämre. Värdena har sjunkit, och massvis av prov har tagits. Varför vet dom inte. Blödningen borde ha slutat efter ett litet ingrepp, men det blöder bara mera. Och varför strejkar njurarna???

Vi kan bara vänta och hoppas. Tack vare cancerföreningen har vi det lite lättare..

Jag vill upplysa alla som lider av cancer och till närstående. Ta kontakt med www.cancer.fi. Vi visste inte av denna tjänst före och det är en synd att vi först nu tog kontakt.

I alla fall besökte syster och brodern honom på cancer.fi. En man som arbetat där i 20 år med erfarenhet, en psykolog, och berätta on tjänsten. Han besökte mamma i Vasa idag, tog reda på hennes jornal och sjukdomshistoria. Bekantade sig med sköterskorna, och läkaren och bygger upp ett stödnät för mamma. Till får förvårning ringde läkaren hem idag och informerade pappa direkt hur det log till. Vilket alldrig har hänt för. Tidigare har vi varit lite vilsna i läget. Men detta är en lättnad för oss alla. Och mamma har någon att prata med. Rädd för döden är hon. Jag känner ångest över att inte kunna hjälpa henne. Men nu fick hon hjälp.
Via cancertjänsten har vi rätt till kurtor och psykologer allihopan. Detta vilket mina broder har bokat tid för anton, den yngsta i familjen. Vi andra är relativt gamla, men för honom att förlora sin moder som 15 åring, är svårare, och just därför kan han behöva det mer än någon annan.
Vi får också hemjälp från föreningen. Sedan när mamma kommer hem och behöver höga doser av smärtstillande för vi sköterskor som är legitimerade att ge sådana. En otrolig lättnad, men fortfarande är ingenting lätt...

Pappa har tagit stryk. Högtblodtryck och medciner vill inte riktigt hjälpa. Nu är det upp till oss att se till honom och ta hand om honom. Sista vi behöver att förlora honom i hjärtattack.

Detta är läget. Och hela alla syskon är hemma igen.