Nervös?

Svårt att tänka sig att det är mindre än 10 dagar kvar, eller tills det är beräknat. Alla andra utom jag verkar gå på is, pappa är nervös, svärmor är nervös och Casey börjar faktiskt inse att 9 månaders förberedelser snart är över. Han lever väl fortfarande kvar i den dagen beskedet kom. Nu har vi firat och kört på med farsdagen vilket märks på mina fina blodtrycks resultat. Har inte haft över 80 på en vecka men nu så har det legat närmare 90 i undertrycket hela veckoslutet. Det lugnar väl ner sig igen när man kommit tillbaka i sitt lilla hem. MEN inga fler resor före barnet kommer. Det är bestämt. För jag är så otroligt trött. Och den förbannade bilresan gör att jag fulls med vätska som en ballong, eller inte rikitigt men det känns så. I morogn blir det arbete igen. Alla kommer att bli lika förvånade att se mig igen. Tycker om att få folk att gapa. Tydligen är det svårt att få vikarie med alla bakterier här och där. Jag som sitter hemma i mitt trygga lilla bo är frisk som en fågel. Men för en gångs skull tror jag att morgondagen kommer att bli den sista för i år. Inte bara för min skull utan också för mina arbetskamrater som blir lite nervös eftersom man aldrig vet vad som händer.