Seperationsångest och PF

Ja, då är det en vecka sen seperationångesten tog sig till synes. Hittills har sömnkvoterna varit mellan 2½ - 5 h per natt. Han har blivit ett snäppe bättre, men min kropp ligger ännu på 4h sömn och så vaknar jag. Sen är det svårt att somna om eftersom jag vet att vilken minut som hälst vaknar han och så börjar man gå av och an ett par gånger.

Han är nästan omöjlig att få och sova. Tidigare sjung man, natta och så somnade han själv i sin säng. Nu måste han sjungas till sömn i famnen, har man tur lyckas man flytta över honom till sin egen säng, och han lyckas själv få tag i sömnen där igen. Aldrig har det hänt på första försöket utan proseduren pågår i minst 45 min upp till närmare 2 h. De måste finnas ett bättre sett. Nu när han sover så dåligt om nätterna vill han ta 2-3 h pass på dagen, så vi blir alltid tvungna att vecka honom för att försöka bibehålla rytmen. Fredag är rådgivningsdag och 10 månaders kontroll, då ska jag ta om problemet med henne.

Ja, så var gör vi på dagarna... de flesta är väll på öppet dagis men vi är på peffan. Idag hade jag ett pararbete som måste göras färdig. Vi arbetade i foajén (obs! det var han sovtid och vägrade blankt sova) med trappor upp och ner. De tog honom 2 minuter att krypa till trappan och 3 steg upp, denna procedur upprepades i nästan 1½ h medan mitt par satt och skrev och jag dikterade högt och sprang efter honom. Men det gick bra. Och i morgon prövar vi på nytt. Då har jag individuell pianolektion. Undrar hur de går? Önska lycka till!